Dolly

Hej igen och tack de som tog sig tid att skriva några rader.

Nu har vi konstaterat att det inte bara vi som har dessa bekymmer.
Alla som skrivit verkar mer eller mindre ha det. Känns ju skönt - det betyder att det inte är vi som har misslyckats.
Känner igen en hel del av det ni skriver också. Precis som Disa så kan vissa personer få sig en närgången utskällning av fröken Dolly också. Ställer sig jättenära, glyser, skäller...och viftar på svansen.
De flesta blir ju såklart ganska rädda.....De ser ju bara den otäcka rottweilern...inte att hon viftar på svansen.
Mycket möjligt att detta är osäkerhet, men frågan kvarstår - hur ska man agera?
Det är ju en vakthund men det betyder ju inte att hon ska skälla ut egenutvalda personer som man möter eller som kommer på besök.
Då får vi snart inga besök längre.
Vi får väll träna och traggla på och hoppas att det är tonåren som spökar.
Det känns rätt viktigt att komma till rätta med det här för annars blir hon en sån där hund som får stanna hemma när man åker bort för att hon beter sig som en idiothund.

Återkommer snart!

Hejsan!
Gott nytt år och välkomna till världen får vi säga till de nya Chiltanavalparna. Kul med en ny kull på kenneln.
Skulle vara roligt att veta lite hur det går för er andra med valpar från F-kullen nu för tiden? Har ni också tonårstrotsiga odågor som däremellan är alldeles underbara?
Här kommer en rapport om Dolly iallafall.

-Vi har ju fått tillökning i flocken, en liten son vid namn Oscar. Det har inte varit några som helst problem med Dolly och Oscar. Hon bryr sig inte särskilt mycket om honom helt enkelt men letar efter honom om han sover på nått ovanligt ställe eller så. Jag brukar smyga på Dolly när jag har Oscar på golvet för att se vad hon ska göra. Hon brukar gå fram och ge honom en rejäl slick i ansiktet. Ingen större fara skedd liksom - om det inte är efter en kattskitsmåltid vill säga.
-Vi röntgade Dolly i början av december med resultatet:
Höfter: A
Armbågar: 1 (höger)
-Hon har blivit riktigt jobbig i bilen. Skäller och har sig när man passerar hundar, folk med rullator eller sånt och ibland också på plogbilen, fyrhjulingar m.m. Samtidigt som hon skäller viftar hon på svansen. Hur får man henne att sluta? Att skrika hjälper ju absolut inte. Om man kommer åt henne så man kan ta tag i henne så hjälper inte det heller - byrackan är helt oberörd.
-Samma problem kvarstår på promenader, särskilt om vi är i Grythyttan. Hon verkar tro att hon äger hela Grythyttan. Skäller och beter sig som en idiot när vi möter hundar och en del människor. Jag har ju som sagt provat ALLT så vitt jag vet men det blir inte bättre. Jag ska också nämna att det beror inte på att hon tagit över ledarrollen eller nått sånt. Jag förstår mig inte på hundar ibland. När jag tar fram dammsugaren flyr Dolly under sängen men Grythyttans största plogbil ska man jaga?! Hallå??!!!
Jag ska också nämna att jag tror inte att det beror på att hon är understimulerad eller att vi inte hinner med henne för hon får precis lika mycket motion som innan Oscar föddes. Dessutom så började detta innan han kom.
Är rottweiler såna här? Beror det på åldern eller har vi misslyckats brutalt trots tappra försök?
-På Hökmossens (hunddagiset) ringer de och frågar om inte Dolly kan komma och underhålla de andra dagishundarna för att hon är så snäll och går så bra ihop med alla hundar. Därför är det så tråkigt att hon håller på sådär så att folk som inte känner oss tror att vi har en cphund!

Det skulle vara skitkul om ni andra från kullen, eller med rottweiler överhuvudtaget kunde berätta om hur ni har det. Är era likadana? Beror det på åldern? Hur ska man gå till väga? Vad är vakt och vad är oacceptabelt beteende?
Jag vill gärna ha kommentarer från er alla som läser som har en rottis från F-kullen! Och som sagt, gärna andra också!

För övrigt är hunden alldeles för liten men alldeles underbar med en sjukt go "personlighet"!!!
Nu ser vi fram emot MH fram i vår!!